Ingen mans kvinna

Romanen Ingen mans kvinna är min absoluta favorit i Bernhard Nordhs rika repertoar. Bara att läsa omslagets baksida gör att jag direkt förflyttas genom tid och rum till Norrlands vildmark. Ingen mans kvinna är en roman med många djup. Den kan läsas som en spännande naturromantisk roman men den kan också analyseras på många ledder. Romanen blandar rena faktaskildringar om Norrlands fjällbyar med funderingar kring människans plats i naturen.

Ingen mans kvinna beskriver en kvinnas öde i Norrland. Kvinnans historia berättas genom en mans ord, en man som blivit intresserad av kvinnans öde och därför besöker fjällbyarna där hon levt och verkat. De ledstrådar som mannen får under sina vandringar leder till fjället Akkafjäll. Där upplever han en berättelse som på något sätt tvingar honom att teckna ned kvinnans levnadsöde.

Mästerverket Ingen mans kvinna har till och med har gjorts till spelfilm. 1953 gick Ingen mans kvinna upp på biograferna över hela landet. Filmen var faktiskt den första spelfilmen i färg. Kanske var det den fantastiska historien, kanske var det att filmen var i färg; filmen blev i varje fall en riktig publiksuccé. Max von Sydow hade en av huvudrollerna. Jag hade inte förmånen att se filmen då det begav sig, men för några år sedan fick jag lyckligtvis tillfälle att köpa ett gammalt exemplar på VHS.

This entry was posted in Uncategorized. Bookmark the permalink.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>